| 9 Kapitlet |
1 | När han nu gick vägen fram, fick han se en man som var född blind.
|
2 | Då frågade hans lärjungar honom och sade: »Rabbi, vilken har syndat, denne eller hans föräldrar, så att han har blivit född blind?»
|
3 | Jesus svarade: »Det är varken denne som har syndat eller hans föräldrar, utan så har skett, för att Guds gärningar skulle uppenbaras på honom.
|
4 | Medan dagen varar, måste vi göra dens gärningar, som har sänt mig; natten kommer, då ingen kan verka.
|
5 | Så länge jag är i världen, är jag världens ljus.»
|
6 | När han hade sagt detta, spottade han på jorden och gjorde en deg av spotten och lade degen på mannens ögon
|
7 | och sade till honom: »Gå bort och två dig i dammen Siloam» (det betyder utsänd). Mannen gick då dit och tvådde sig; och när han kom igen, kunde han se.
|
8 | Då sade grannarna och andra som förut hade sett honom såsom tiggare: »Är detta icke den man som att och tiggde?»
|
9 | Somliga svarade: »Det är han.» Andra sade: »Nej, men han är lik honom.» Själv sade han: »Jag är den mannen.»
|
10 | Och de frågade honom: »Huru blevo då dina ögon öppnade?»
|
11 | Han svarade: »Den man som heter Jesus gjorde en deg och smorde därmed mina ögon och sade till mig: 'Gå bort till Siloam och två dig.' Jag gick då dit och tvådde mig, och så fick jag min syn.»
|
12 | De frågade honom: »Var är den mannen?» Han svarade: »Det vet jag icke.»
|
13 | Då förde de honom, mannen som förut hade varit blind, bort till fariséerna.
|
14 | Och det var sabbat den dag då Jesus gjorde degen och öppnade hans ögon.
|
15 | När nu jämväl fariséerna i sin ordning frågade honom huru han hade fått sin syn, svarade han dem: »Han lade en deg på mina ögon, och jag fick två mig, och nu kan jag se.»
|
16 | Då sade några av fariséerna: »Den mannen är icke från Gud, eftersom han icke håller sabbaten.» Andra sade: »Huru skulle någon som är en syndare kunna göra sådana tecken?» Så funnos bland dem stridiga meningar.
|
17 | Då frågade de åter den blinde: »Vad säger du själv om honom, då det ju var dina ögon han öppnade?» Han svarade: »En profet är han.»
|
18 | Men judarna trodde icke att han hade varit blind och fått sin syn, förrän de hade kallat till sig mannen föräldrar, hans som hade fått sin syn.
|
19 | Dem frågade de och sade: »Är detta eder son, den som I sägen vara född blind? Huru kommer det då till, att han nu kan se?»
|
20 | Då svarade han föräldrar och sade: »Att denne är vår son, och att han föddes blind, det veta vi.
|
21 | Men huru han nu kan se, det veta vi icke, ej heller veta vi vem som har öppnat hans ögon. Frågen honom själv; han är gammal nog, han må själv tala för sig.»
|
22 | Detta sade hans föräldrar, därför att de fruktade judarna; ty judarna hade redan kommit överens om att den som bekände Jesus vara Messias, han skulle utstötas ur synagogan.
|
23 | Därför var det som hans föräldrar sade: »Han är gammal nog; frågen honom själv.»
|
24 | Då kallade de för andra gången till sig mannen som hade varit blind och sade till honom: »Säg nu sanningen, Gud till pris. Vi veta att denne man är en syndare.»
|
25 | Han svarade: »Om han är en syndare vet jag icke; ett vet jag: att jag, som var blind, nu kan se.»
|
26 | Då frågade de honom: »Vad gjorde han med dig? På vad sätt öppnade han dina ögon?»
|
27 | Han svarade dem: »Jag har ju redan sagt eder det, men I hörden icke på mig. Varför viljen I då åter höra det? Kanske viljen också I bliva hans lärjungar?»
|
28 | Då bannade de honom och sade: »Du är själv hans lärjunge; vi äro Moses' lärjungar.
|
29 | Till Moses har Gud talat, det veta vi; men varifrån denne är, det veta vi icke.»
|
30 | Mannen svarade och sade till dem: »Ja, däri ligger det förunderliga, att I icke veten varifrån han är, och ändå har han öppnat mina ögon.
|
31 | Vi veta ju att Gud icke hör syndare, men också att om någon är gudfruktig och gör hans vilja, då hör han honom.
|
32 | Aldrig förut har man hört att någon har öppnat ögonen på en som föddes blind.
|
33 | Vore denne icke från Gud, så kunde han intet göra.»
|
34 | De svarade och sade till honom: »Du är hel och hållen född i synd, och du vill undervisa oss!» Och så drevo de ut honom.
|
35 | Jesus fick sedan höra att de hade drivit ut honom, och när han så träffade honom, sade han: »Tror du på Människosonen?»
|
36 | Han svarade och sade: »Herre, vem är han då? Säg mig det, så att jag kan tro på honom.»
|
37 | Jesus sade till honom: »Du har sett honom; det är han som talar med dig.»
|
38 | Då sade han: »Herre, jag tror.» Och han föll ned för honom.
|
39 | Och Jesus sade: »Till en dom har jag kommit hit i världen, för att de som icke se skola varda seende, och för att de som se skola varda blinda.»
|
40 | När några fariséer som voro i hans närhet hörde detta, sade de till honom: »Äro då kanske också vi blinda?»
|
41 | Jesus svarade dem: »Voren I blinda, så haden I icke synd. Men nu sägen I: 'Vi se', därför står eder synd kvar.»
|