| 1 Kapitlet |
1 | Detta är begynnelsen av evangelium om Jesus Kristus, Guds Son.
|
2 | Så är skrivet hos profeten Esaias: »Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig.
|
3 | Hör rösten av en som ropar i öknen: 'Bereden vägen för Herren, gören stigarna jämna för honom.'»
|
4 | I enlighet härmed uppträdde Johannes döparen i öknen och predikade bättringens döpelse till syndernas förlåtelse.
|
5 | Och hela judiska landet och alla Jerusalems invånare gingo ut till honom och läto döpa sig av honom i floden Jordan, och bekände därvid sina synder.
|
6 | Och Johannes hade kläder av kamelhår och bar en lädergördel om sina länder och levde av gräshoppor och vildhonung.
|
7 | Och han predikade och sade: »Efter mig kommer den som är starkare än jag; jag är icke ens värdig att böja mig ned för att upplösa hans skorem.
|
8 | Jag döper eder med vatten, men han skall döpa eder med helig ande.»
|
9 | Och det hände sig vid den tiden att Jesus kom från Nasaret i Galileen. Och han lät döpa sig i Jordan av Johannes.
|
10 | Och strax då han steg upp ur vattnet, såg han himmelen dela sig och Anden såsom en duva sänka sig ned över honom.
|
11 | Och en röst kom från himmelen: »Du är min älskade Son; i dig har jag funnit behag.»
|
12 | Strax därefter förde Anden honom ut i öknen.
|
13 | Och han var i öknen i fyrtio dagar och frestades av Satan och levde bland vilddjuren; och änglarna betjänade honom.
|
14 | Men sedan Johannes hade blivit satt i fängelse, kom Jesus till Galileen och predikade Guds evangelium
|
15 | och sade: »Tiden är fullbordad, och Guds rike är nära; gören bättring, och tron evangelium.»
|
16 | När han nu gick fram utmed Galileiska sjön, fick han se Simon och Simons broder Andreas kasta ut nät i sjön, ty de voro fiskare.
|
17 | Och Jesus sade till dem: »Följen mig, så skall jag göra eder till människofiskare.»
|
18 | Strax lämnade de näten och följde honom.
|
19 | När han hade gått litet längre fram, fick han se Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, hans broder, där de sutto i båten, också de, och ordnade sina nät.
|
20 | Och strax kallade han dem till sig; och de lämnade sin fader Sebedeus med legodrängarna kvar i båten och följde honom.
|
21 | Sedan begåvo de sig in i Kapernaum; och strax, på sabbaten, gick han in i synagogan och undervisade.
|
22 | Och folket häpnade över hans förkunnelse; ty han förkunnade sin lära för dem med makt och myndighet, och icke såsom de skriftlärde.
|
23 | Strax härefter befann sig i deras synagoga en man som var besatt av en oren ande. Denne ropade
|
24 | och sade: »Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet vem du är, du Guds Helige.»
|
25 | Men Jesus tilltalade honom strängt och sade: »Tig, och far ut ur honom.»
|
26 | Då slet och ryckte den orene anden honom och ropade med hög röst och for ut ur honom.
|
27 | Och alla häpnade, så att de begynte fråga varandra och säga: »Vad är detta? Det är ju en ny lära, med makt och myndighet. Till och med de orena andarna befaller han, och de lyda honom.»
|
28 | Och ryktet om honom gick strax ut överallt i hela den kringliggande trakten av Galileen.
|
29 | Och strax då de hade kommit ut ur synagogan, begåvo de sig med Jakob och Johannes till Simons och Andreas' hus.
|
30 | Men Simons svärmoder låg sjuk i feber, och de talade strax med honom om henne.
|
31 | Då gick han fram och tog henne vid handen och reste upp henne; och febern lämnade henne, och hon betjänade dem.
|
32 | Men när solen hade gått ned och det hade blivit afton, förde man till honom alla som voro sjuka eller besatta;
|
33 | och hela staden var församlad utanför dörren.
|
34 | Och han botade många som ledo av olika slags sjukdomar; och han drev ut många onda andar, men tillstadde icke de onda andarna att tala, eftersom de kände honom.
|
35 | Och bittida om morgonen, medan det ännu var mörkt, stod han upp och gick åstad bort till en öde trakt, och bad där.
|
36 | Men Simon och de som voro med honom skyndade efter honom.
|
37 | Och när de funno honom, sade de till honom: »Alla fråga efter dig.»
|
38 | Då sade han till dem: »Låt oss draga bort åt annat håll, till de närmaste småstäderna, för att jag också där må predika; ty därför har jag begivit mig ut.»
|
39 | Och han gick åstad och predikade i hela Galileen, i deras synagogor, och drev ut de onda andarna.
|
40 | Och en spetälsk man kom fram till honom och föll på knä och bad honom och sade till honom: »Vill du, så kan du göra mig ren.»
|
41 | Då förbarmade han sig och räckte ut handen och rörde vid honom och sade till honom: »Jag vill; bliv ren.»
|
42 | Och strax vek spetälskan ifrån honom, och han blev ren.
|
43 | Sedan vände Jesus strax bort honom med stränga ord
|
44 | och sade till honom: »Se till, att du icke säger något härom för någon; men gå bort och visa dig för prästen, och frambär för din rening det offer som Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem.»
|
45 | Men när han kom ut, begynte han ivrigt förkunna och utsprida vad som hade skett, så att Jesus icke mer kunde öppet gå in i någon stad, utan måste hålla sig ute i öde trakter; och dit kom man till honom från alla håll.
|